God morgon!
Redan söndag idag och snart dags för jobb igen.
Det är skönt att vara ledig, får lite tid att samla energi.
Dock känner jag att mer ledighet hade behövts för att bli helt utvilad.
Sommarens semester är så välkommen men helst nu.
Känslan av trötthet är konstant. En jobbig känsla.
Något jag inte blir av med..
Något jag vill bli av med..
Min minsta dotter har klargjort att dagis vill hon inte tillbaka till.
Hur gör jag då?
Reaktioner efter Reaktioner när dagis kommer upp på tal.
Vill inte mamma..
Vad gör jag?
Hur ska jag hantera det? Med positiv motivation får jag bara skrik och stamp tillbaka.
Hur blir det när hennes skolplikt kommer igång?
Är det så pass att hon kommer bli hemmasittare?
Dagligen hör jag elaka ord om dagis.
Vet inte riktigt hur jag ska göra..
Vikten av att bli accepterad!
När det kommer till min dotter är det otroligt viktigt att bemöta med respekt och acceptans.
Jag tror vi alla människor vill bli bemött på ett bra sätt..
Vi alla vill bli bemötta utifrån hur jag själv vill bli bemött.
Varför ska det vara svårare att bemöta barn med npf?
Det är något jag aldrig förstått.
Men uppenbarligen är det de.
Jag anser att de också är värda att bli bemötta på de viset de vill.
Men många människor idag har rent sagt respektlöst beteende mot npf barn,/ungdomar.
Japp, vi har fått stå ut med mycket under dessa åren!
Många heta diskussioner där jag fått stå upp för min dotter, så många situationer där jag fått höja min röst för mitt barns skull.
- Du är exakt en sådan person samhället inte behöver! -
Ska jag behöva uttrycka mig såhär.
Arg, besviken och ledsen på samhället...
Vart finns allas lika värde??
Kommentera